Fullmånen alltså, jag sover knas, drömmer märkliga drömmar som är som hela filmer ibland. Vissa nätter känns det som jag ligger vaken hela tiden vilket såklart inte är sant – men känslan när man vaknar är att man inte sovit knappt något. Jag är så trött – förra helgen sov jag tolv timmar – ibland undrar jag om det är något fel, jag är så vuxen men kan sova till halv elva om jag är ostörd…

Idag är det en mulen dag, träden är knallgula utanför mitt köksfönster och det blåser lite. Snart är alla löven på marken. Mörkret tar över mer och mer. Inte bara vädermässigt, det känns som att hela världen håller andan och väntar på vad som ska hända nu.

I veckan händer det en hel del spännande – jag ska berätta om det nästa vecka – vill inte jinxa något.

Var ni till någon kyrkogård igår? Jag avstod, det är supertrångt i vanliga fall och under en pandemi så kändes det bara korkat att utmana ödet och åka dit. Jag tände ljus här hemma istället och tänkte på de mina på andra sidan. Det är inte så många. Farmor och farfar, mormor och morfar – ingen av dessa hade jag så nära kontakt med när de levde. Min mormor har jag aldrig träffat. Den jag oftast tänker på och fortfarande kan sakna är en av mina bästa vänner som gick bort ett par dagar innan mitt yngsta barn föddes. Det var 25 år sedan, men han fattas oss fortfarande. Jag vet att han är på andra sidan, att han har det bra.

Grief is love, without a place to go.

Sorg är något vi i vårt samhälle inte gärna befattar oss med, ibland känns det som att vi är rädda för människor i sorg. Vi vet inte vad vi ska säga, hur vi ska behandla människor som sörjer.
Sorg kan bero på en massa olika saker – det är inte bara något som vi känner vid någons bortgång. Sorg uppkommer vid separationer, sjukdom, förlust av arbete, kränkningar, missbruk, missfall, förlust av husdjur osv osv – det finns lika många anledningar till sorg som det finns människors förlust.

När vi möter någon i sorg så vill vi så gärna göra det bättre, trösta och säga något bra. Många gånger skapar det en märklig stämning och vi vet inte vad vi ska säga. Kanske börjar vi ge råd om att tiden läker alla sår, mister du en står dig tusen åter? Kanske börjar vi berätta om när vi hade en hund som dog, eller en förälder som blev sjuk och gick bort? För att vi så gärna vill trösta, för att vi är så rädda för att prata om döden som den är. Förjäklig, och olika för alla.

Jag är utbildad i sorg/förlustbearbetning och det finns så många myter om sorg och om hur vi ska eller bör hantera den. Här följer några av de vanligaste missuppfattningarna om hur man bör hantera sorg:

Var inte ledsen! Så säger vi ofta till barn som kanske är osams med sin bästis, eller blivit retad. Varför ska vi inte få vara ledsna? Varför ska vi dölja dessa känslor? Vi lär oss tidigt att gömma känslor av sorg, för att de kan göra andra obekväma.

Var stark – kämpa på, för andras skull.
Sörj i ensamhet, vi lämnar ofta den sörjande ensam – av respekt. Men skapar en känsla av att sorg är ett störande moment.
“Var inte ledsen – vi köper en ny hund”
Tiden läker alla sår… Den missuppfattningen kan skada mycket eftersom den gör den sörjande passiv, istället för att aktivt jobba mot läkning. Det är inte tiden i sig som ger läkning, utan vad man fyller tiden med.

Det går att ta sig ur sorgen, det går att leva tillsammans med den. I dessa tider tror jag det är många som medvetet eller omedvetet känner sorg. Sorg, över det som är förlorat i frihet, sorg över förlorade jobb, över förlorad möjlighet att röra sig fritt, över förlorade familjemedlemmar. Vi kommer att få leva länge i en gemensam sorg, över vad som händer i världen. Och vi behöver lära oss hur vi hanterar den och lära oss att gå tillsammans med den. För vi kan inte gömma oss från den.

Om du sörjer – vet i ditt hjärta att sorg är alla känslor. Sorg är att vara ledsen, men kan också innehålla känslor av glädje, tacksamhet, ensamhet, ilska osv. Sorg är en del av att vara människa – och tillåt dig alla känslor. Du är inte ansvarig för andra människors hantering av din sorg. Och tänk på att tiden läker – när du fyller din tid med läkande saker.

Och så kommer korten för veckan vi har framför oss. Varsågoda:

Styrka (omvänd): Det här kortet kan visa på en förlust av något slag, ofta en känsla av trötthet eller sjukdom. Du kanske är i behov av vila, eller motion – eller båda? Det kan också handla om situationer som du behöver tänka på att undvika, och människor som sänker din energi. Detta kort kommer upp först idag för att påminna oss alla om att verkligen ta oss tid att vila. Låt ditt inre lejon ta en paus, för att samla kraft och energi till det som ligger framför dig.

Djävulen: Detta kort berättar om en känsla av att vara låst, fastlåst – i handling eller tanke. Vad är du rädd för? Är du rädd för att förlora materiella saker? Eller är du rädd för vad andra ska tycka och tänka om dig? Du behöver göra dig fri från dessa bojor – nu.
Vi tror så lätt att lycka och frihet handlar om pengar och makt – och förstår inte att vi behöver gå vår egen inre väg. När vi förblindas av materiella ägodelar, fjättrar vi oss ytterligare. Vi hamnar i en ond cirkel, som vi inte kan ta oss ur. Djävulen vill också påminna om att inte vara så himla allvarlig hela tiden. Om du tittar noga på kortet så ser du att personerna på bilden inte alls är fjättrade och fångna – det är bara en illusion. Djävulen är mycket road av detta.

Världen (omvänd): Omvänt visar detta kort på avslut, slutet av en period, en cykel. Räkna med att det blir en guppig färd. Övergången till en ny tid kommer inte att gå smidigt och lätt – snarare tvärtom. Du kan känna stress och oro över de förändringar som du känner ligger i luften – men du vet att de behöver komma. Du vet bara inte när.
Det känns som att allt står stilla, väntar på bättre tider – det är nu du behöver din kraft som du i ditt inre lejon samlat på dig. Ge inte upp, stå på dig. Du står på tröskeln till en ny cykel, till ett nytt rum i ditt liv. Ha tålamod och tillit – när tiden är mogen kommer du att känna att det är dags att ta klivet.

Hoppsan Kerstin, det var inga enhörningar och muffins idag. Men kanske behövliga kort för många av oss. Jag vet som vanligt vad korten vill säga till mig – hoppas du hittar något i korten som talar till dig denna söndag.

Nu ska jag ta tag i den här dagen, ska på en efterlängtad frekvensbalansering i eftermiddag. Jag ska berätta om den vid tillfälle.

Om ni gillar mig och det jag skriver så blir jag glad om ni även gillar mig på Facebook, på Instagram och också skriver upp er på mitt nyhetsbrev. Alla länkar hittar ni på min hemsida som ni kommer till om ni klickar här!

Kram på er alla – och tack för att ni läser. Ni betyder massor för mig!