Går du DIN väg? Eller går du den vägen som andra förväntar sig att du ska gå? Hur vet man vilken väg som är den rätta i livet och hur hittar man rätt i de förvirrande korsningarna och vägskälen som vi ibland hamnar i?

Hur i all världen kan man veta – höger eller vänster? Gå framåt eller stanna kvar? Kliva över tröskeln till det nya eller fortsätta att stå emot förändring?

Jag läste en intressant bloggtext i morse, om spådomar och faran med dem. Och det var precis mina tankar – det är nog det jag är menad att prata om idag tror jag.

Ni som läser korten varje söndag vet hur jag jobbar, och ni vet också att jag faktiskt inte siar framtid. Det är ett val jag gjort – och även om jag kan så väljer jag att inte göra det. För jag tror att vi ska vara försiktiga med framtiden. Den finns ju egentligen inte än. Precis som att det förflutna upphört att existera. Vi människor väljer allt för ofta att leva i det förflutna eller i framtiden istället för nuet. Det behöver vi träna på, och vi behöver göra aktiva val varje dag för att stoppa oss själva från att halka tillbaka till gamla vanor.

När det gäller det förflutna: Allt som hänt oss i livet stannar hos oss i form av känslor och minnen. Men det som hänt har hänt och helt ärligt – det finns inte längre. Det som skadar oss och gör oss ledsna, arga osv – är de känslor och minnen händelserna har skapat i oss. Själva händelsen är borta, precis som förra julen är borta – kommer inte tillbaks. Vi kan däremot ta fram känslor och minnen – och frossa i dem om vi vill. Vi kan också bestämma oss för att en negativ händelse inte ska få skada oss mer. Eftersom själva händelsen har upphört att existera så kan vi bara styra över våra egna tankar och känslor kring den. Ett enkelt exempel: Du går runt och är förbannad för något en kollega sa på förförra apt:n. Du har svårt att släppa det och ältar i ditt huvud hela händelsen fram och tillbaka. Du ligger på natten och tänker ut smarta saker som du skulle sagt, osv. Känns det igen? Är det kollegan i sig som förstör din sömn nu – eller är det ditt ältande av händelsen? Kollegan kanske inte ens tänker på saken längre, men du har skapat ett monster som du konstant släpper lös. Själva händelsen är förbi och har upphört existera – men du håller den levande genom att låta den skada dig om och om igen. Så dumt egentligen…

När det gäller framtiden: Vi har lätt att oroa oss för saker som ännu inte hänt eller saker som kanske aldrig kommer att hända. Vi skapar scenarion i våra tankar – och så oroar vi oss för dessa. Varför? Om man då går till ett medium eller spådam och får veta vad som ”ska” hända i framtiden – skapar det ett lugn eller mer oro i dig? Om du exempelvis får veta att du ska byta jobb, eller träffa en mörk främling på ett tåg som är din själsfrände – sätter du dig då och väntar in det här fantastiska eller hur agerar du för att nå dessa framtida händelser? Är det meningen att vi ska veta vår framtid? Jag tror att vi riskerar att förstöra för oss själva om vi exempelvis går runt och väntar på den där mörka främlingen på tåget. Tänk om vi är så inställda på det så vi missar den där vagt bekanta med halvljust hår som brukar åka bussen på morgonen? Tänk om det är den själsfrände som var för dig? Men du litar blint på spådamen som sa mörk främling. Förstår ni hur jag menar?

Det enda vi kan påverka och göra något åt är nuet. Vi kan lära oss av de misstag vi gjort i det förflutna, eller i tidigare liv. Absolut kan vi det – och vi kan alltid sträva efter att bli en bättre människa i våra ögon. Men vi ska aldrig glömma att vi redan är kompletta, perfekta. Vi är dom vi ska vara – och vi har allt i oss. Vi behöver bara leva i nuet, och ge oss själva en chans att göra det. När vi släpper det som varit, i den mening att vi släpper det som gör oss illa – och när vi slutar oroa oss för framtiden i onödan – då får vi massa kraft och energi till att verkligen leva nu. Idag. I den här stunden. Precis nu, när du sitter och läser det här inlägget. Det är nu du lever – hur kan du göra varje stund i ditt liv till en stund då du verkligen lever ditt liv, i din egen storhet? I ditt jag, på din väg.

Det här är inga enkla frågor och jag hoppas att ni fick en tanke med er kring det här. Korten kommer här och jag kan tänka mig att de har något att tillägga till min text – som de brukar 😉

Måttfullhet (omvänd)
Nyckelorden här är balans, harmoni, tålamod och stabilitet. Det är dags att ta ett djupt andetag och sänka axlarna. Det är också dags att släppa taget om saker som inte längre gör oss gott eller känns sant för oss.
När kortet kommer omvänt kan det visa på en period av obalans, kanske känner du av omvärldens press på dig och det gör dig stressad och orolig. Du behöver ta ett steg tillbaka och titta på din situation – skynda inte till några beslut och se till att du gör dina val utifrån vad ditt hjärta vill och önskar. Inte vad du tror att andra förväntar sig av dig. Då kommer du att märka att du ändå behöver gå tillbaka till startrutan och börja om. Genvägar är senvägar – säger det här kortet till dig. Om du försöker smita ifrån dina känslor och göra enkla val så kommer du att behöva backa. Du behöver vara ärlig mot dig själv nu – och vara försiktig så du inte bränner ditt ljus i bägge ändar. Du kan inte vara alla till lags. Fundera över vad du drömmer om att skapa i ditt liv – och planera hur du ska gå åt det hållet.

Yttersta domen (omvänd)
Det är dags att rannsaka sig själv och kanske omvärdera en del saker som tidigare fungerat som sanningar och vägvisare. Du kan behöva jobba på ett nytt sätt att tänka och se över dina krav på dig själv och andra, dina fördomar och dina värderingar. Du kan inte bli helt fri förrän du ”godkänner” dina värdegrunder och kan leva dem fullt ut. Många värderingar har vi levt med länge och de är ibland gamla och i en del fall pinsamma för oss att lyfta fram i ljuset. Dags att städa.
Du ska absolut inte skamma dig själv nu, för nu är en tid för förlåtelse och försoning. Det är tid för förlåtelse av oss själva och att på riktigt känna att vi är good enough. Vi går fel ibland, vi ångrar saker vi sagt och gjort – nu är en tid för att lägga det förflutna i kistan. Vi slänger inte bort det, men vi väljer att inte längre låta det definiera oss. Nu är det tid att sluta döma oss själva eller andra. Vi behöver släppa loss allt det som håller oss tillbaka och hindrar oss från att leva i vår egen fantastiska storhet.

Eremiten:
Det här kortet kommer bara när det verkligen behövs och det gör det nu. Kortet står för avskildhet, att dra sig tillbaka, sökande av visdom och andlig kunskap, reflektion och återhämtning. Eremiten värnar om vår högkänslighet och våra innersta känslor och han vill påminna oss om att ge oss själva tid och rum för inre stillhet.
Du kan aldrig få den här önskade stillheten inuti genom att tillsätta något från den yttre världen. Den kan bara komma inifrån dig själv. Det är därför det är så svårt och jobbigt. Vi är så vana att kunna få till snabba lösningar, i form av materiella saker, kanske alkohol och medicin, eller yoga och meditation. Men allt detta är tillfälligt. När vi slutar med dem så kommer oron i oss tillbaka. Och vi måste ge oss mer och mer.
Det vi behöver göra är att rensa bort allt som vi inte längre behöver, i form av situationer och relationer. Om något inte ger dig positiva känslor – fundera över hur du kan förändra den känslan. Och lev i förändringen som den här rensningen skapar. Du har alla svaren inuti dig själv. Stå i din sanning, följ ditt hjärta och lev ditt liv som dig själv.

Wow. Alltså, dagens kort. Jag är så tacksam över dem och deras vilja att ge så mycket till mig och till er. Jag hoppas verkligen att ni fick en massa nya tankar av dem idag och jag hoppas också att ni får en fin vecka.

Tack för att ni läser – och som vanligt blir jag så glad och tacksam om ni kommenterar här eller i sociala medier, delar och berättar för andra om ni gillar det jag skriver. Betyder massor för mig, mer än ni tror. Ni kan läsa mer om mig och om vad jag kan erbjuda på min hemsida. Där finns också länkar till alla mina sociala medier, och en massa mer.

Namaste,